Framtiden nu

För sju år sen skrev jag ett  exjobb om Bluetooth (exjobbet är för övrigt inte något av mina stoltaste verk). Jag tyckte det var en ganska cool teknik då, men kom till följande slutsats:

It is my prediction that Bluetooth still has at least 3-4 years of researching and testing before it can be regarded to be such a mature technology as TCP/IP. When working with Bluetooth always assume that modules and stacks from different manufacturers will be incompatible.

Jag minns vilken frustration jag kände efter att ha spenderat 10 veckor med att försöka få olika Bluetooth-dongles och specialbeställda chip att prata med varandra. Jag är imponerad av mig själv att jag lyckades formulera mig så diplomatiskt i mina slutsatser! Det jag borde ha skrivit är att Bluetooth sög och var oanvändbart. Efter att ha läst igenom exjobbet och tagit en liten tripp längs “memory lane” minns jag hur otroligt dåligt Bluetooth fungerade när jag gjorde exjobbet. Några kompisar försökte spela sänka skepp mellan två Ericsson T68-telefoner över Bluetooth men telefonerna kunde inte ens hitta varandra. Men exjobbet var en värdefull läxa i att man aldrig ska lita på standarder.

Ett tag innan jag hade avslutat exjobbet hade Joel Spolsky argumenterat på sin blogg att bra mjukvara tar tio år. Jag tror han har helt rätt. Att skapa en internationell och välfungerande standard tar tio år (en standard i det här fallet är bara en mängd mjukvara implementerad enligt en specifikation).

USB är ett annat exempel. Jag hörde talas om USB första gången 1995. Premissen med “one cable to rule them all” var fantastisk. Det är nästan plågsamt att tänka tillbaks på tiden då man hade serieportar (små OCH stora) för möss och andra tillbehör, LPT-portar för skrivare och scanners, PS/2-kontakter för möss och tangentbord och Game-ports för Joystickar. Men USB-kablarna var dyra och drivrutinsstödet ännu sämre. När jag helt slutade använda stationär dator 2001 och gick över till laptop fanns fortfarande de klassiska PS/2 portarna kvar för extern mus och tangentbord. Nån gång efter det släppte världen allt som inte var USB. Idag, fyra år efter den magiska tio-års gränsen är USB så etablerat det kan bli. Bluetooth blev en officiell standard först 2002. Om vi följer samma logik har vi alltså fortfarande tre år kvar innan Bluetooth hamnar på den nivå som USB är idag.

Efter mitt exjobb har jag inte köpt en enda Bluetooth-pryl (förutom mobiltelefon). Jag bestämde mig redan då för att Joel hade rätt och att det var minst 10 år kvar innan Bluetooth skulle bli användbart! Dock ruckade jag lite på det häromdan när jag inte kunde motstå att beställa ett Bluetooth-headset genom jobbet. Hittills är mitt betyg nja – Bluetooth har kommit längre än jag trodde men det fungerar inte på samma självklara sätt som USB gör.

Jag kopplade ihop det med min dator på jobbet (Vista), min mobil (iPhone), min dator hemma (MacBook Pro) och min PS3. En sak som stör mig enormt med Bluetooth är att saker som självklart borde fungera inte är garanterade att fungera. Till exempel finns det en “profil” som heter headset som låter dig använda en pryl som headset och en annan profil som låter dig lyssna på musik i stereo (A2DP). PS3 stödjer inte A2Dp vilket betyder att det går att använda headsetet för att prata med folk i multiplayerspel och höra dem prata, men du kan inte få spelljudet genom headset, go figure! iPhone stödjer inte heller A2DP men det kommer för 3G versionen i och med OS 3.0 som kommer i sommar. Vista och OSX 10.5 (Leopard) stödjer dock båda A2DP. Tråkigt nog har Microsoft inga egna Bluetooth-drivrutiner utan man måste förlita sig på att datortillverkaren har lagt med vettiga drivrutiner. Apple:s implementation är däremot genomtänkt och fungerar perfekt. Drivrutinerna till Vista fungerade så dåligt att jag med jämna mellanrum måste para om headsetet med Vista.

Parningen av Bluetooth är och förblir ett problem. Det är än så länge alldeles för komplicerat att lyckas para ihop ett headset med en dator eller mobiltelefon.  Detta är det som återstår att lösa inom den magiska tio-årsgränsen.

Nokia och Apple har båda demonstrerat en lösning. Nokia har demonstrerat hur man parar ett headset med en telefon genom att hålla dem brevid varandra. Ett lysande exempel på Near Field Communication (NFC). Apple har gjort en liknande lösning, men som vanligt är Apple speciella och använder inte öppna standarder som NFC. Istället gjorde de en speciell dockningsstation där man kan ladda både headset och iPhone. Så fort man laddar iPhone tillsammans med ett headset paras de ihop automatiskt. Enkelt och genialt.

Det här är vad som återstår för att göra Bluetooth användbart. Kommer andra tillverkare att förstå enkelheten i Nokia och Apples lösningar?

IDG skriver idag att behovet av större och större minnen driver trenden mot 64-bits operativsystem. En av mina egna förutsägelser i år var att trenden mot 64-bit skulle fortsätta och driva kunderna till Apple. Så jag får ge mig själv hälften rätt, det finns ett tydligt konsumentbehov av mer än 3 GB minne. Frågan är om de nuvarande drivrutinsproblemen kommer att vara nog för att få folk att lämna Windows. I dagsläget måste jag nog säga nja. Förutom en del problem verkar det inte vara lika överskuggande som jag gissade, blir spännande att följa detta!

Jag har ju lovat att följa upp mina egna och andras förutsägelser här och nu börjar det bli dags att följa upp en av mina egna förutsäglser! Det verkar som att fler tror som jag att Apple kommer att släppa en Netbook i år. Ars Technica har en artikel där de talar om det som talar för en Netbook och det som talar emot.

Så, nu har jag testat Playstation Home. Det är precis som jag föreställde mig. Halvkul idé, men inget jag kommer att spendera tid i. Tråkigt också att det hade så enorma laddningstider.

Efter att ha läst följande artikel kommer jag enligt sann confirmation bias att ge mig själv rätt i det jag skrev angående Home tidigare.