Framtiden nu

Minns du sajten Lunarstorm? Lunarstorm var en gång i tiden sveriges största (ungdoms) community med 600 000 medlemmar. Idag är sajten en spillra av sitt forna jag (antalet besökare skönk med 83% från 2005 till 2008). För några år sen köpte Lunarstorms moderbolag Lunarworks 40% av bilddagboken.se vilket nu är Lunarworks primära verksamhet. Det är egentligen inget konstigt med det – Lunarstorm är knappast den enda community som har blivit irrelevant när större communities med långt mycket mer pengar att anställa programmerare och köpa servrar för har dykt upp. Susning.nu har en rolig artikel om lunarstorm som idag mest får betraktas som ett tidsdokument då artikeln senast är uppdaterad 2005: http://susning.nu/LunarStorm. Är det en tillfällighet att artikeln slutade uppdateras samma år som Facebook lanserades?

Jag minns själv när jag använde Lunarstorm att det var ett stående skämt hur långsamt det var, på kvällarna var det i princip oanvändbart. Facebook, Twitter och MySpace har själva haft sina problem att skala upp med antalet användare men lyckades alla adressera problemen. En ren gissning från min sida är att ingen såg potentialen i Lunarstorm och att de aldrig fick resurserna att lägga tillräckligt mycket pengar på att lösa skalningsproblemen i tid. De amerikanska riskkapitalisterna var helt enkelt mer förutseende än de svenska.

Lunarstorm och Playahead representerar för mig “Community 1.0″. Facebook och MySpace tog det hela till en ny nivå med att skapa en öppenhet som gjorde att utomstående utvecklare kunde lägga till funktionalitet i deras sajter. Twitter tog upp insatsen ännu en nivå och lanserade begreppet “life stream“, dvs att du har en sida där du kan följa vad som dina kompisar gör genom korta statusppdateringar.

Det här med öppenhet är intressant, Facebook är i full färd med att bygga ett ekosystem av sajter där man helt oberoende av om man är på Facebook ändå kan logga in med sitt Facebook konto (Facebook Connect). Twitter har som vanligt tagit det ännu en nivå, allt du kan göra på twitter.com kan du lika gärna göra på andra sajter via Twitters API:er.

Hade Lunarstom kunnat lansera Lunarstorm Connect 1998 och skapat ett ekosystem kring sig själv? Hade man kunnat låta tredjepartsutvecklare få tillgång till ett API och bygga applikationer ovanpå Lunarstorm? Allt vi tar för givet idag som widgets och statusuppdateringar är tekniskt sett enkla saker, men man ska inte underskatta vilka stora innovationer de ändå var. Jag tror svaret är nej – resten av internet och medieindustrin var helt enkelt inte redo. DN lanserade Twingly länkar så sent som 2007! Lunarstorm får helt enkelt vila i frid, de som många andra var ute för tidigt innan affärsmodeller och förståelse för det vi idag kallar “sociala medier” hade satt sig. Det har varit en spännande resta att följa svenska och utländska communities fram tills nu, men mycket innovation finns kvar att göra. Att tjäna pengar till exempel.

Jag fastnade igår framför SVT Play. Play är SVTs svar på BBCs iPlayer där man kan se program direkt på nätet. Vanlig TV ligger ute i bara en månad. Men utöver det finns även öppet arkiv där man kan se utvalda gamla klipp från SVTs historia. Tråkigt nog har de inte lagt ut allt utan bara ett urval. Hur dyrt kan det vara att lägga upp hela SVTs historia på Amazon S3?

Det kanske mest skrämmande klippet som ligger ute är där Rapport 28/4 1986 rapporterar om förhöjd strålning runt kärnkraftsverket forsmark. Under sändningens gång kommer en “kommuniké från Sovjet” via telegram (!) där man meddelar att det varit en kärnkraftsincident i en liten okänd stad som heter Tjernobyl.  Tanken att Tjernobyl var en okänd stad och att Sovjet var helt stängt för oberoende nyhetsrapportering är en skrämmande påminnelse. Detta är ju för bara lite mer än 20 år sedan! Långt före live-blogging, real-time twittering och streaming. Idag hade en sån här nyhet spritt sig långt mycket snabbare, inte ens ett nytt sovjet hade kunnat hålla nyheten hemlig.

Det har också varit en diskussion om hur många som faktiskt dog i Tjernobyl. BBC skrev om Tjernobyl för några år sen och sa då att så många som  30,000-50,000 hade dött i olyckan medans vissa idag rapporterat så få som 31 döda. Intressant är att den fövirringen fanns redan efter olyckan! I ingen av nyhetssändningarna lyckas man reda ut hur många som egentligen har dött, telegram från USA säger 2,000 döda medan andra källor säger att de enda som har dött är några brandmän.

Det finns mycket roligt att se i SVTs arkiv. En generell kommentar är hur långsam och tråkig TV var på 80-talet. Pratade folk långsammare på 80-talet?

Den kanske stora lärdomen när man ser det här är attvi är chanslösa på att förutsäga framtiden. Vem hade trott att Sovjet hade fallit och att vi hade fått Wikipedia bara 15 år senare?